Om varför mitt barns första fotbollsträning gjorde mig så jävla arg

Idag följde jag min dotter till sin allra första fotbollsträning. Hon har peppat så vansinnigt och skuttade på lätta fötter in på Råsunda IS:s konstgräsplan. Där myllrade av barn, bland annat en kompis från förskolan hon gick på förut, som hon längtat efter att träffa. Och nu skulle de få chans att ses, rätt ofta till och med.

En man iklädd klubbens färger, lösgjorde sig ur klungan av föräldrar och barn.

”Nu vill vi att alla tjejer går bort till tjejtränarna där borta och och killarna stannar här med killtränarna”, sa han och pekade med hela handen mot den del av planen dit tjejerna skulle bege sig. Just när de satt sig där, vände han dem ryggen och berättade om vad som skulle hända härnäst. ”Nej då, han vänder inte ryggen mot tjejerna”, tröstade en mamma när jag muttrade, ”Han pratar med oss föräldrar.” Men oavsett vad syftet eller budskapet var, stod han med ryggen vänd mot tjejerna och ansiktet mot killarna och pratade, i ytterligare fem minuter.

Killarna delades därefter in i mindre grupper av sina ledare, fick varsin boll och började träna dribbling. Tjejerna delades in två och två för att träna passningar. Det var den enda kontakt de fick med en fotboll under den timme som träningen varade. När killarna fick fortsätta känna på bollen, träna passning, dribbling och slutligen spelade match, fick tjejerna leka kull och ”Vem är rädd för ledarna?”

Avslutningsvis samlades grupperna igen. ”Sätt er nu grabbar, tjejerna sitter redan fint”, sa huvudledaren. Då fick jag nog och vrålade ”Har ni hört talas om genuspedagogik?” men dessvärre har jag dragit på mig något slags halsfluss från helvetet och har helt tappat rösten. Så orden föll platt ett par centimeter från min mun. Och tur var kanske det, jag minns hur pinsamt det var med upprörda föräldrar som stod och skrek grejer längs sidlinjerna.

På väg därifrån frågade Nour varför barnen haft olika träningar, varför de delat upp tjejerna och killarna. ”Varför tror du att de delade upp er?” frågade jag. Hon tänkte länge. ”För att…” började hon några gånger. Men hon kom aldrig på något svar.

Någon som kan hjälpa Nour med svaret? Varför dela in femåringar efter kön? När grupperna spelar samma tid, på samma plats, med endast några koner som skiljer dem åt? Jag kan det nämligen inte.

När jag själv började spela någon gång på 1980-talet fick vi inte dela plan eller träningstid med killarna. De hade redan spelat i flera år, då intresset för ett tjejlag hade varit för svagt (att som tjej propsa på att få spela i killaget krävde ett självförtroende som åtminstone jag saknade). Men visst förstod vi att vi var ett lag som ingen trodde på, som ingen ville satsa på, det fanns inga pengar att spendera på oss, inte heller att tjäna på oss och vi tjejer slutade ju alltid spela efter bara några år. När killarna fick blå-vita glansiga overaller i lagets färger, fick vi knallrosa med reklamtryck över hela ryggen och vi fick de sämsta träningstiderna, efter att alla killagen hade valt först.

Och jag fick en riktigt obehaglig och sorgsen känsla i kroppen där vid sidlinjen idag, när jag förstod att så gott som ingenting hänt sedan jag började spela fotboll för nästan 30 år sedan. Åtminstone inte på Råsunda IS.

Innan hon somnade, vårt barn som varit på sin första fotbollsträning idag, mumlade hon att det inte varit riktigt som hon tänkt sig. De hade inte fått spela någon fotboll. Och hon önskade att de hade fått spela alla tillsammans, så att hon kunnat vara med sin vän, från den gamla förskolan, han som hon längtat efter att träffa.

———-
Tillägg, apropå frågan vi fått om vad vi kommer att göra nu: Samma kväll som träningen varit, efter att Nour varit ledsen över hur det blivit, frågade vi henne om hon ville att vi skulle prata med ledarna på Råsunda IS. Hon sa att hon ville skriva ett brev till dem och bland annat fråga varför alla barn inte fick spela tillsammans. Vi filar på brevet nu och jag vet att även tidningen Expressen varit i kontakt med klubben efter att jag skrev inlägget, för en kommentar till en artikel som publiceras under dagen.

En väg mot en barn- och ungdomsidrott där alla känner sig sedda, delaktiga och likabehandlade, är att fortsätta engagera sig, ifrågasätta och lägga sig i. På många sätt känns den världen överväldigande stereotyp, svår att bryta sig igenom och förändra, men liksom världen omkring oss förändras kan idrotten göra detsamma. Jag har också fått flera tips på klubbar som inte särbehandlar barnen och vem vet, kanske blir det i någon av dem jag fortsätter att härja framöver. Ännu mer nu, när jag fått rösten tillbaka.

—-

Ett till tillägg: Strax efter lunch ringde en av tränarna från Råsunda IS och sa att han fått mitt inlägg skickat till sig från Expressen. Jag sa att min avsikt varit att ta kontakt med dem innan exempelvis en kvällstidning gjorde det, men att vi inte hunnit samla tankarna helt och att blogginlägget fått eget liv i sociala medier. Efter ett rätt långt samtal bestämde vi att jag skulle komma på deras styrelsemöte samma kväll och prata mer. Vilket jag gjorde och från att stämningen i luften var rätt laddad, möttes vi slutligen i den gemensamma drömmen om att barn ska få spela fotboll för att det är roligt.

Som ett svar till några av kommentarerna som kommit efter Expressenartikeln, är jag, som ideellt engagerad i alla möjliga sammanhang, medveten om att många jobbar väldigt hårt för inga pengar alls och gör sitt allra bästa. Men det är ändå idrottsföreningars styrelsers uppgift och ansvar att ta fram och stå bakom de metoder och den pedagogik som används för att lära ut fotboll. De strukturerna kan vara väldigt svåra att komma åt som enskild, nyanländ, engagerad förälder. Därför använde jag mitt bästa vapen, att skriva, som metod ”att kommunicera missnöjet på”. Och jag hoppas liksom personen som skrev kommentaren, att jag inte dödat någons engagemang med mitt inlägg. Helt förståeligt var flera närvarande på mötet upprörda och kände sig kränkta över min text, bland annat poängterade en ledare att flickorna haft mer bollkontakt än jag upplevt. Leken är en oerhört viktig del av fotbollen när barnen är så små och jag var inte kritisk mot flickornas träning som sådan, utan mot att flickor och pojkar delades upp. Jag tycker att det är jättebra med mycket lek, men jag tror att båda könen behöver den lika mycket. Jag hoppas också att jag har sått frön i ledningens tankar, (i många ledningars tankar, jag vet att problemet inte är isolerat till en enda fotbollsklubb) om alternativa sätt att sätta ihop fotbollslag. En chans jag antagligen inte fått om inte Expressen nosat rätt på storyn. Och jag är hundra procent redo att engagera mig som tränare, om Råsunda IS skulle komma fram till att knattelag där barnens kön är irrelevant för uppdelningen, är bästa vägen till ett glädjefyllt idrottande.

36 kommentarer till “Om varför mitt barns första fotbollsträning gjorde mig så jävla arg”

  1. Kas Östberg skrev:

    Hej. Visst blir man ledsen. Det är inte lika i alla idrotter men i många bollsporter ser det tyvärr ut så här.
    Vi har en FB grupp med 1000medlemmar som kämpar för förändringar utifrån ett barnperspektiv. Välkommen! Hälsar Klas

  2. Hans Renman skrev:

    Min son Sixten, 4.5 år, har just börjat spela i Hammarby. Det är ett helt HAV av barn, och flera av dessa är tjejer och de spelar i samma grupper som killarna. Det går hur bra som helst. Några av ledarna är kvinnor (dock i kraftig minioritet). Så kan också knatteträning bedrivas 🙂

  3. maria skrev:

    Fy fan! Näe, det finns inget logiskt svar på det. Jag kommer att kräva att min lilla son spelar i ett mixat lag när han börjar.
    Ta detta vidare till klubbens ledning och berätta att de bör fan uppdatera sig till år 2014. Tyresö spelade ju final igår!!!

    🙂

  4. Maria M skrev:

    Fotboll drivs av så gamla värderingar och de får redan tidigt veta att de inte duger eller är skitbra. Man skulle kunna göra fotboll så himla bra med positiv gruppkänsla och vi känsla istället är min erfarenhet att det är mer själviskt än indviduell sport som friidrott.

  5. Christina skrev:

    Jag blir alldeles galen av att läsa sånt här! När vår femåriga dotter skulle börja spela fotboll förra våren diskuterades det huruvida flickor och pojkar skulle träna tillsammans, men min man och några andra föräldrar som också anmält sig som hjälptränare, lyckades få klubben att inse att alla barn naturligtvis skulle träna tillsammans.

  6. Camilla Lindén skrev:

    Hej, tråkigt att höra… välkommen till Vendelsö IK där det är rekordmånga flickor -07 som spelar fotboll och där kan vi istället prata om ”girlpower”, de har roligt, är orädda men hänsynsfulla mot varandra, och framförallt; otroliga tränare med 50/50 könsrelaterat. Här finns inget intresse från tjejerna av att spela ihop med killarna, då man redan är så många och alla får spela.

  7. Anna Laestadius Larsson skrev:

    Hej! Låter inte bra. Välkommen till Järla i Nacka också. Vi har över 40 procent tjejer bland våra aktiva och är måna om att behandla alla åldersgrupper lika flickor som pojkar, alla har rätt till samma antal träningar och stöd från klubben. Däremot är vår erfarenhet att det fortfarande precis som i din ungdom är så att de flesta tjejer ”kommer bort” när man mixar flickor och pojkar. Det beror inte på muskler eller motorik eller något sådant, den är samma ända till puberteten. Men på övning, många pojkar har rullat boll sedan de kunde gå, många flickor rör en fotboll första gången på fotbollsskolan. Det är upp till oss föräldrar att ändra på!

  8. Helge Andersson skrev:

    Nu har vi bara din syn på hur det gick till, och jag misstänker att du haft färgade glasögon på dig. Som du beskriver det låter det klumpigt och onödigt agerat av ledarna. Jag tränar inte barn eller ungdomar, jag är inte ens särskilt sportintresserad. Organiserad idrott är något som på alla nivåer delas upp i kön, så varför inte för fotboll? Om inte vid 5 års ålder, när då? Självklart ska alla har lika villkor och möjligheter.

  9. Putte skrev:

    Knatteidrott behöver inte delas upp i kön överhuvudtaget. Det jag reagerade på var kanske inte så mycket könsindelningen utan att de fick göra olika övningar? Varför det?

  10. Anna Laestadius Larsson skrev:

    Nu var ju inte jag där och såg vad som hände men egentligen kanske killtränarna gjorde fel och gick för snabbt fram. Fotbollsförbundets rekommendation är att det ska vara just lek för knattarna – det lär sig alla tränare nu för tiden (som går deras kurser vill säga).

  11. Catharina skrev:

    Vår son började spela minitennis när han var fyra. Han tyckte själva ”tennisövningarna” var jättekul, även om det bara var att balansera en ärtpåse på ett racket. Men snart tog dessa j-a kullekar över och det känns bara ogenomtänkt och tråkigt 🙁 Han hatade dem, blev rädd, tyckte att andra barn fuskade när de blev kullade osv och till slut fick vi lägga ner 🙁

  12. Kajsa skrev:

    Ser att någon här ovan har barn som spelar i mixade lag inom Hammarby. Vår dotter har också spelat i Hammarby, redan från fem års ålder, men då var det delade lag direkt. Dock att tjejerna hade bra tider och på en bra plan. Men organisationen kring Hammarby Damfotboll (som tjejerna från 5 års ålder ska tillhöra) är helt separat och där finns INGA resurser. De har inte ens ett kansli utan drivs av ideella krafter (inget fel med detta, men att jämföra med den organisation som småkillarna i samma klubb möter). De blev lovade tröjor, och att alla som tränade barnen, vilket fick bli olika föräldrar, någon annan tränare fanns inte, skulle få utbildning. Efter fyra terminen hade inget av detta skett och då tröttnade min dotter. Träningarna drevs av nya föräldrar till och från, olika personer som verkligen försökte så gott de kunde, men inte hade någon pedagogisk utbildning och inte hade fått någon kurs av klubben. Det var alldeles för mycket lek och stoj och ingen som barnen kände och kände respekt för så att det blev ordning i gruppen. Efter nästan 5 terminer slutade hon och då hade de i princip inte kommit någonstans, även om alla vuxna som var där gjorde sitt bästa. Inga matcher mot andra lag, inte fått någon hjälp från klubben, inte lärt sig så värst mycket heller eftersom träningarna var så varierande och ibland dåligt upplagda. Jag är djupt besviken på detta från Hammarby fotboll. Att de inte bara låter alla barn spela i samma lag med samma organisation i ryggen.

  13. Kristina skrev:

    EXAKT så här har det varit när båda mina döttrar gått fotbollsskola. Då har de ändå gått i Tyresö FF, som väl borde satsa just på tjejer, kan man tycka.

    Jag reagerade inte så mycket på att man delade upp killar och tjejer, däremot på att de hela tiden skulle göra olika övningar. Killarna skulle spela, tjejerna skulle öva på samarbete. När tjejerna slog sig fick de sitta en stund i en tränares knä. När killar slog sig var det en klapp i ryggen och ett ”kom igen, upp med dig och bit ihop”. Aldrig har genus varit så tydligt som då. Och nej, det fanns inte ens som koncept för mig innan dess.

  14. Veronica Eriksson skrev:

    DEt här gör mig så arg. Det måste skapas en riktig debatt om detta. Jag har hört från många andra att tjejerna får leker mer än att träna med bollen. Alla lag borde vara blandade upp till tonåren. Det finns ingen anledning att träna separat. På Hammarbys hemsida finns det inte ens en inbjudan för tjejer… För mixade lag!

  15. Ann skrev:

    Har någon av alla er som kommenterat inlägget frågat ledarna varför de gör på det här viset?

  16. Hanna Fornhem skrev:

    Vår grabb började med fotboll i 6-årsåldern men vi pallade inte med det. Det fanns många anledningar till att vi slutade och bristen på genustänk (eller tänk överhuvudtaget!) var en av dem. Han tränar nu friidrott och judo och det funkar fint. Friidrotten delas in i åldersgrupper. Judon delas in efter grad så klart, så alla nybörjare är ihop inom ett åldersspann. Flickor och pojkar tränar ihop, och delas ofta in hur som helst.

  17. johanna skrev:

    Det son förstör mest är i alla fall alla föräldrar som tror att deras barn ska bli proffs. Det påverkar nog väldigt mycket upplägget av knatteidrotten i dag. Det är inte lek – det är ”utbildning” och akademi. Patetiskt!

  18. Anna Andersson skrev:

    Jag måste hålla med om att det ofta är föräldrarna som gör att barnens träning blir olika. Pojkar och flickor uppfostras olika, och ofta har pojkarna blivit påhejade av föräldrar att börja med fotboll (eller annan sport). De har vuxit upp med att stå och passa med föräldrarna, och de har lärt sig att det är något viktigt och att om de gör bra ifrån sig blir föräldrarna glada och stolta. Flickor som börjar med fotboll gör det för att de verkligen vill, de blir sällan pushade på samma sätt. Därför blir det mer en tävling för pojkarna, och mer en lek för flickorna, vilket gör att det inte är speciellt kul för flickorna att spela tillsammans med pojkarna. Jag har själv varit tränare på en fotbollsskola i flera år och tycker definitivt att föräldrarna har varit det största problemet. Det är läskigt när en vuxen man skriker ”JAAAA!” och sträcker upp armarna i vädret när hans sexåriga son gör mål…

  19. Anna K skrev:

    Min dotter född -08 har nyligen börjat på något som kallas för ”Boll och Lek” som är för Flickor och Pojkar födda 2008 och 2009. Alla barn spelar tillsammans och gör samma övningar. Huvudledarna är en pappa och en mormor, det finns även två yngre hjälptränare i form av två tjejer fyra år äldre än de äldsta deltagarna. Dessutom så hjälper en del föräldrar (i huvudsak pappor) till också. Som avslutning första gången fick alla barn Sverige-tröjor så nu är det gott om barn med gula tröjor. Jag är riktigt nöjd! Till saken hör kanske att detta är en liten idrottsförening straxt utanför en storstad med mycket vilja men ont om pengar.

  20. Hanif Bali skrev:

    Tack för att du uppmärksammar detta. Jag har vidarebefodrat detta till Solnas Kultur och Fritidsnämnd. Enligt mig är det orimligt att en verksamhet uppbär skattepengar och bedriver sin verksamhet på detta sätt.

  21. Anders Sjölander skrev:

    EN man kommenterar detta och gör det med snorkig skepsis. Det är dags, alla män, att känna efter runt ögonen för det är inte kvinnorna som har färgade glasögon på sig utan ni.

  22. Anneliestina skrev:

    En fråga till alla er föräldrar som har skrivit här: är det någon av er som själva har engagerat er i era barns fotbollslag på något sätt? Jag har det.
    Med coachning vid träningar och matcher, lagadministration, tvättning av matchtröjor, försäljning av korv och kaffe i vårt klubbhus, möten, utvecklingssamtal, planering. Jag har tröstat och peppat, kramat och pratat små spelare och haft många samtal med föräldrar. Det har blivit många helger och kvällar, tid som jag inte har fått något betalt för och som jag hade kunnat göra en massa annat roligt på. Men jag gör det för att det är viktigt och för att alldeles för få andra föräldrar hinner/orkar/vill engagera sig. Det är inte lätt att få hjälp alla gånger. Ni som klagar på de som gör så att era barn har möjlighet att få spela fotboll: kom till oss, vi tar gärna emot era synpunkter och tankar. Vi är inga elaka människor. Tillsammans kan vi utveckla och förnya. Men att skriva negativa bloggar och bara kritisera är inte konstruktivt och leder vart då?

  23. Johannes skrev:

    Fantastiskt vad många engagerade föräldrar som vill vara med och förändra! Jag hoppas att ni alla går in föreningarna som tränare/hjälptränare och lägger ned 10 timmar eller mer i ur och skur varje vecka. Förhoppningsvis kommer ni att kunna leva upp till de perfekta ideal ni strävar efter där alla barn och föräldrar blir nöjda och glada!

  24. Johan skrev:

    Det fungerar ju så med barnfotboll att det är föräldrarna som tränar. Då är det så enkelt löst att om man är med som tränare så blir man aldrig besviken. Klaga från sidan är väldigt moget. Hjälp till istället!

  25. Peter skrev:

    Hej Agnes,

    Jag var också där på träningen på Råsunda IS, för barn födda -09.

    Jag kan absolut förstå vad du menar och reagerar på, även om jag själv inte tycker det spelar någon roll. Men jag förstår absolut inte sättet du väljer att kommunicera ditt missnöje på.

    Ledaren, som jag tycker är fantastisk med barnen (vilket driv och engagemang!), är säkerligen engagerad ideellt alternativt får ersättning för utebliven lön… hur tror du han mår och tänker när han blir uthängd i Expressen av dig?

    Hur tror du han tänker nästa gång han ska ha träning och vet att du står där, nyligen i attackposition bakom ett tangentbord?

    Nä, mer rakryggat hade varit att ta den diskussionen där och då efter träningen på kanslihuset. Men det hade varit jobbigt?

    Jag hoppas innerligen inte att han väljer att hoppa av sitt uppdrag…

    Hälsningar Peter

  26. Anneliestina skrev:

    En liten kommentar till. Så här skriver du Agnes : ”Tjejerna delades in två och två för att träna passningar. Det var den enda kontakt de fick med en fotboll under den timme som träningen varade.”
    Detta stämmer inte. Tjejerna fick göra flera övningar med bollarna. Det vet jag för jag var där. Hela tiden. Håll dig till sanningen Agnes.

  27. Kristian skrev:

    Välkommen att låta dina barn prova att spela baseboll och softboll 🙂
    Vi låter tjejer och killar spela baseboll tillsammans. De har lika bra ledare. De spelar på samma villkor och har lika kul. Det tror vi är viktigt för dem, och då är det viktigt för oss.
    I vår förening har vi även vissa gemensamma träningar för barn 6-12 år. Det gör att äldre barn lär sig att visa hänsyn, lär sig ledarrollen i ett tidigt skede, och blir ett positivt föredöme för de mindre barnen.
    Så arbetar vi iallafall i Skövde Saints och många andra basebollföreningar. För oss är det inte en fråga om genus utan en fråga om lika bra verksamhet för alla.

  28. Mackan skrev:

    Hej Agnes,
    Blir uppriktigt sagt ledsen över att läsa ditt inlägg – Dock inte i ett medhållande syfte.
    Jag har ett barn som gick i denna fotbollsskola under föregående år och som haft samma fantastiska ledare/tränare.
    Tycker inte att det är ett dugg konstigt att det delas in i genus (likväl som ålder), men om jag haft en åsikt om detta så skulle jag ha kontaktat rätt element (svff).
    Fortfarande än idag när jag frågar mitt barn vad som varit roligast på träningen så får jag till svars ”vem är rädd för ledarna” och jag är glad för att mitt barn tycker att det är kul att gå ifrån en träning oavsett hur upplägget sett ut.

  29. Jonte skrev:

    Jag har själv spelat fotboll i Råsunda is, från när jag var 6 tills jag var 13 (2007-2014) och på den tiden fanns det inte ett enda tjejlag i Råsunda is fotbollsklubb. det tyckte många i klubben, laget och personal var dåligt. De kände sig inte som ett lag som tog in alla, vilket vi självklart gjorde.
    I våras fick Råsunda sitt första riktiga tjejlag, ett gäng 97-or. Då fick tränarna nya idéer.
    För att varje år så har Råsunda en ny fotbollsskola, för 5-6 åringar. Det är mycket lek och spelande. Jag var själv med på den, eftersom jag var en av dom första som spelade med Råsundaskolans 01-or.
    Nu när så många tjejer har kommit och pröva på, så börjar du på deras andra träning någonsin att klaga på att tjejerna och killarna har haft 2 träningar utan att vara ett blandlag, det är riktigt lågt tycker jag… Råsunda IS har inte haft flicklag på flera år, så att tränarna gör så gott de kan.
    Jag ska säga dig, kvinnan som ledde tjejernas träning, det är en bekant till mig. Jag har just läst igenom varenda ord i ditt inlägg, varenda kommentar och alla utom två stycken var faktiskt skrivna av personer som har vett i hjärnan.
    De som styr fotbollsskolan gör så gott de kan för att få alla att tycka att det e kul.

    Alla ni föräldrar som har skrivit i kommentarer, inklusive Agnes, snälla, få in en sak i skallen: det är barnen som spelar, inte ni.
    Det är för barnen ni gör det, inte för er själva.
    Det ni ska göra, det är att fråga era barn. Någon måste fråga alla barn på träningarna, ingen vuxen ska få vara där, det kan pressa barnen. Sen ska man göra en omröstning, eller fråga vad barnen vill: ha blandlag eller ha separerade lag.
    Nu har jag sagt mitt, tack för inget

  30. Coach flicklag skrev:

    Hej!
    Är själv fotbollsledare sedan 7 år tillbaka, i vår klubb är det en självklarhet att vi tränar var för sig tjejer och killar och redan den dagen jag knallade dit första gången med min 6 åriga dotter.
    Sen däremot är det upp till ledarna att göra träningarna bra, i vårt tjejlag har vi engagerade ledare och vi har lika bra träningar som killarna än idag.
    Vi var 23 tjejer första året idag är vi 20.
    Tjejerna är duktiga, vinnarskallar, älskar att träna.
    Det viktiga är som sagt att ledarna är lika engagerade oavsett om det är killar eller tjejer.

  31. Coach flicklag skrev:

    redan den dagen jag knallade dit första gången med min 6 åriga dotter så tog jag detta för givet.
    (avslutade min mening för fort)

  32. Frida D skrev:

    Nu minns jag hur mitt sporthat föddes, 1987. Blir fortfarande förbannad när det är fotbolls-VM, sport, en företeelse för alltid förknippad med förtryck och mobbning. Skrota idrottsministern och inför en friskvårdsminister istället.

  33. Filip Gęrdes skrev:

    Det är klart att det ska delas upp i tjejer och killar!!! Men kanske inte för 4-6 åringar. Men annars ska fotboll delas upp i kön, talang och vilja! Jag tror inte att en kille som verkligen vill bli fotbollspelare vill vara i samma grupp som ett gäng tjejer som bara snackar om killar under träningen…

  34. Wolfgang Kux skrev:

    Hur korkat får man vara Filip? Ditt fotbolls och övriga förstånd – förlåt kunskap, verkar vara på nivån kylskåp

  35. Anders Strömgren skrev:

    Härligt att du tar upp frågan Agnes. Jag har en dotter som vill spela med killarna för att det som hon säger är tuffare och hårdare spel. Jag tror att tjejer och killar kan spela och träna tillsammans bra mycket längre upp i åldrarna än vad som är brukligt idag, det borde inte göras innan 15års åldern. Tränar och spelar man på samma villkor så borde skillnaden inte bli så stor som den är idag. Vi får slåss för vår dotters önskan och just nu söker vi efter ett lag i vår närhet där hon får spela med killar eftersom hon inte f¨r spela kvar i det lag hon varit i för att det finns ett flicklag i hennes åldersgrupp.

  36. Yonatan Mana skrev:

    Hej min barn almänade föra åtta månader min svrat inet så kan du ett svra till mig hanes bror börja i för månad Yonatans personnummer 101230-3952 snälla kan du svra Tack
    MVH Mana

Lämna en kommentar




Kommentar: