Sista intensivskrivardagen. Imorgon tillbaka till Stockholm och jag längtar efter sambo och lägenheten. Visserligen flyter det bra med texten nu, men det är tidspressen som gör mig effektiv.

Sitter som sagt på loftet i vår bod, som kryllar av de barndomsminnen som mamma tagit hit. Jag ska välja ut det som jag tycker passar mitt eget barn och resten ska väl slängas antar jag.

Fraggelbandet fanns här. Som jag letat, det var min närmaste vän och följeslagare från femårsåldern och framåt. Varje resa till och från dagis lyssnade vi på det och jag kan fortfarande alla sånger utantill. Vissa är sega, men man orkade aldrig spola kassettband, man genomled, medan andra är helt briljanta.

Så nu skrivs boken till en-pytteliten-skalbaggsunge-som-vill-växa-till-en-jätte-och-det-sitter-han-och-önskar-för-sig-själv-en-eftermiddag-mitt-i-solen-på-en-gammal-sten (allt i samma andetag). Med mera.