Lite trött dag
Den 15 oktober , 2009 | Kategori: Skrivande | 7 Kommentarer »
Visst är det energikrävande med recensionerna, tre till idag, en i den mest prestigefyllda morgontidningen. Jag vet att det är stort att bli recenserad i DN, jag försöker känna så också. Och reaktioner från nuvarande och före detta hummare har också trillat in. Jag chattade med en nuvarande elev i morse, med min gamla husfar igår ikväll. Många verkar läsa den på skolan, vill diskutera och prata mer.
Cecilia Hagen gick också på Sigtuna, idag handlar hennes Expressenkrönika om det. Och om min bok.
Här är den andra recensionen som också gick att hitta på nätet.
15 oktober , 2009 kl: 15:29
GRATTIS t boken älskade Agnes.
Har beställt den emd mor och far som kommer om tva veckor. Ska bli saaa spännande att läsa.
Är saaaa impad av dej.
kram
15 oktober , 2009 kl: 15:35
Hej Agnes!
För det första, grattis! Boken är ute och du har fått mer uppmärksamhet än de flesta debutanter någonsin vågar drömma om (och det bådar gott!).
För det andra, man ska inte bry sig alltför mycket om vad recensenterna skriver. Precis som Pernilla säger så är det deras jobb att kritisera. Så känns det ibland när man är lärare också, man får inte bara läsa en uppsats och säga att den är bra. Man måste hitta på någon konstruktiv kritik att ge, uppmärksamma något som kunde vara bättre, för det är ens jobb.
För det tredje, var glad att du inte har fått rakt igenom lysande recensioner och geniförklaras. För sådana författare är det ju nästan omöjligt att följa upp med en andra bok utan att göra människor besvikna.
Det är din första bok, den behöver inte vara perfekt. Du, som alla andra, kommer bara att bli bättre och bättre ju mer träning du får.
Imorgon tänker jag gå till Gleerups och köpa ett eget ex. av ”Ränderna går aldrig ur”.
Kram Frida
15 oktober , 2009 kl: 16:07
Kickidarling: Jag är rätt imponerad av dig också ska du veta. Det hade varit så härligt att ha dig på festen, du hade visserligen en bra ursäkt: att föda barn och bo i österrike och sådär. Och jag hade väl antagligen bara hunnit säga två ord till dig. Men ändå. Vi måste ses snart.
Frida: Tack!
Du har rätt på alla punkter, och det är alltid lättare att vara underdog. En publicerad underdog, hehe.
Kram!
15 oktober , 2009 kl: 21:29
Tänkt mycket på det där med klichéer. Verkligen. tyvärr har jag nu firat mitt kontrakt med ALLDELES för mycket bubbel, så jag kan inte skriva vad jag tänkt för alla bokstäver hoppar i huvudet. MEN när vi ses ska vi prata klichéer. Jag har mycket tankar om det. Häpp.
Och du – GRATTIS! Recensioner i Dn och alla de andra – det är da shit! Grattis Grattis Grattis!
16 oktober , 2009 kl: 20:41
Och vilken otroligt fin krönika av CH! Har alltid gillat henne.
16 oktober , 2009 kl: 21:47
Simona: Jag ser fram emot att prata klichéer med dig. Med eller utan vin i kroppen
Pernilla: Ja, jag blev berörd. Och det känns stort att det är just Cecilia Hagen, fick en bok av henne som premie när jag slutade trean på Hum, för att jag gillade att skriva och hon var en fd elev som kommit långt. Och nu skriver hon om mig tio år senare. Cirkeln är sluten
Kram
31 juli , 2010 kl: 15:56
[...] bokförlag i veckan. Efter att ha läst DN:s recension blev jag om möjligt ännu mer nervös. Agnes själv konstaterar att recensioner kan vara både upp och ner, men jag håller inte alls med Nina [...]