Jag var på sjön idag. Blev hämtad till släktingens ö strax utanför där vi själva bor. Solen sken från klarblå himmel, men framåt när vi skulle åka hem, kom hällregnet, åskan och blixtarna.
Kanske blir vi fast här, resonerade vi, men fick slutligen låna regnställ och stövlar och skjutsades tillbaka ändå.

”Vad har jag släpat ut er på”, sa min släkting. ”Du tar väl inte upp det här i nästa bok?”

Nu är vi i land. Jag är sjukt trött. Bara för att min släkting sa det där om nästa bok, vill jag skriva in honom i den. Jag tror faktiskt att han skulle bli glad. Överlag är det en väldigt rolig fråga, det där med ”åh nej blir jag nämnd i någon bok nu”, samt en rätt befogad farhåga. Jag har snott hur många lines som helst av folk, till Ränderna går aldrig ur. Det som har hänt på riktigt eller åtminstone grundar sig i en existerande människas ord, blir alltid lite bättre på nåt sätt.

Fastans dag 4 är nu till ända. Igår natt drömde jag om mat och vaknade mätt.